Tomhet som stryper glädjen

Tillägg: Med ytterligare perspektiv finns det bara en sak att tillägga: Ni kan dra åt helvete! Tack Hammarbyhöjden för att du hittade orden åt mig.

Igår spelade Hammarby den längsta första halvleken på, ja på länge i alla fall. 51 minuter hann det gå innan domaren blåste för halvtid. De sex stoppminutrarna berodde på att personer i Djurgårdsklacken skadat fjärdedomaren och en publikvärd med projektiler. Mynt, flaggpinnar och annat träffade också åskådare bredvid mig och Djurgårdsklacken fick både bananer och annat kastade på sig. Stämningen var hätsk men domarens hot om att bryta matchen såg ut att få den fulare delen av Djurgårdssupportrarna att lugna sig och nöja sig med tennismatchen mot övriga läktaren. Ett överläge med 3-0 på bortaplan mot ett lag som inte lyckas med någonting alls ville man väl inte riskera. Efter att ha handlat lättöl, korv och snaskbilar i halvtid kom jag tillbaka upp på läktaren lagom till Hammarbys andra byte. Visserligen underläge med 3-0 men man hade inte tänkt lägga sig ned och låta matchen dö.

Undrar hur man tänker när man, helt ohotad av andra supportrar, på hemmaplan, bestämmer sig för att överösa planen med marschaller och leka stalinorgel med fyrverkeripjäser. Jag antar att de inte gick hungriga och försökte bryta sig in i en mataffär, jag antar att de inte kände sina demokratiska rättigheter hotade och bestämde sig för att storma en bastilj men jag antar att de upplevde något som motiverade beteendet. Eller är de bara själsligt tomma? Finns det ingenting i deras liv som betyder något? Matchen lyckades de i alla fall döda och min glädje lyckades de strypa. När matchen till slut bröts var det visserligen trist men på inget sätt ologiskt. Resultatet spelade just då, och även nu, ingen roll. Antar att justitieministern resonerade annorlunda när han för två år sedan brett leende applåderade AIK:s kvitteringsmål som kom efter 50 minuters spelavbrott när minst lika otrevliga scener utspelat sig.

I en annan del av fotbollssverige är Östersunds FK illa ute och riskerar att åka ned till division II. Spelaren Joakim Lundstedt fick i lördagens Länstidningen frågan "Skulle det vara en sportslig katastrof?" och svarade:
"- Katastrof är ett för starkt ord för att blandas ihop med ett misslyckande i fotboll. Men det känns väldigt viktigt att vi lyckas hänga kvar och det tänker vi göra".

Sug på den repliken ni superhjältar som vågar använda pyroteknik mot klubben ni säger er älska, som vågar gömma er i massan och som inte fegar för att anonymt hänga ut andra på nätet. Sällan har det varit så motiverat att skandera "ut med packet" som hela Söderstadion, förutom de som syntes mest, gjorde igår.