SJ vs. flyget

Det behövs konkurrens på spåren, men först fler spår!

ännu mer gnäll på SJ

SJ nya, sjukare & dummare, biljettsystem bygger på att man får ett grundpris till vilket det läggs fler och fler summor så att man till sist sitter där med svarte petter på hand. Vill du sitta någonstans? Jaha, det blir dyrare. Vill du kunna avboka eller boka om? Jaha det blir dyrare. Och så vidare. Dessutom är bokningssystemet uppbyggt som en återvändsgränd. Blir det fel någonstans är det bara att börja om från början. Gång på gång på gång. Till sist hade jag i alla fall fått ihop en resa till Östersund: nattåg upp och dagtåg ned. Oskäligt dyrt såklart men hanterbart. Då kommer kamelryggsknäckarstrået, jag måste välja om nattresan ska gå i herrkupé eller damkupé. Alternativet blandad finns inte. Helt ok om jag tänkt resa ensam eller i manligt sällskap. Det har jag inte. Resan fortsätter att vara obokad.

Mer gnäll på SJ

Jag vill resa till Östersund men vill inte flyga eller åka buss. Hyrbil verkar inte så skoj, det alternativ som återstår är tåget. Tåget betyder SJ, de har monopol på sträckan. SJ har ett sjukt prissystem. SJ har en användarovänlig bokningsfunktion på sin webbplats och telefonbokning känns tidskrävande och är antagligen avgiftsbelagt. Jag vill resa till Östersund. Fan tror att det blir av.

SJ:s kommande biljettsystem - samma pris, sämre produkt

SJ tänker ta bort möjligheten för privatpersoner att sälja vidare tågbiljetter. Det innebär att kundens risk - och kostnad - ökar medan SJ kan öka sina inkomster.

När du köper en tågbiljett finns alltid en risk för att du inte kommer att kunna använda den. Du kanske blir sjuk, någon annan blir sjuk, sommarstugan du hyrt brinner ned, någonting vad som helst dyker upp som gör att biljetten inte används. Hittills har du kunnat sälja din biljett vidare till någon annan, något som förenklats av Tradera och Blocket med liknande tjänster. Andrahandsköparen får en billigare biljett än vad hon skulle få direkt från SJ och du får tillbaka en del av vad du har betalat. Vidareförsäljningsmöjligheten gör dessutom att platserna i tåget utnyttjas bättre och den faktiska kapaciteten blir större. Inte helt oviktigt med tanke på hur fulla en del av de svenska spåren är.

När SJ tar bort vidareförsäljningsmöjligheten ökar din risk. Köper du en biljett lång tid i förväg är det osäkert om du kommer att kunna använda den. Väntar du med att köpa biljetten minskar osäkerheten men priset blir högre. I bägge fallen är svarte Petter din.

Alternativet är att betala SJ för privilegiet att kunna sälja biljetten till en exklusiv köpare: SJ. Du minskar din risk ordentligt, till ett högt pris, medan SJ:s risk ökar marginellt samtidigt som deras intäkter ökar ordentligt.

Mitt förslag är att SJ, om de vill visa rättrådighet (världen behöver mer rättrådighet) och omtanke om sina kunder kombinerar personliga biljetter med en ovillkorad rätt att kostnadsfritt boka om och sälja tillbaka biljetterna utan att för den skull höja biljettpriserna. Det kan vara bra att ha glada kunder med sig i striden om monopolet också.

Detta om ekonomin, vad säger juridiken? Får jag förbjuda dig att sälja vidare äpplet du just köpt av mig? Är det skillnad på äpplen och tågbiljetter?

Resan mot ett bättre SJ kommer snart att lämna perrongen

Lördag morgon, hotell Scandic Portalen i Jönköping, frukostserveringen. Vid ett bord sitter en kvinna och två män. Kvinnan, som får med sig männen på sina åsikter, är högljutt irriterad på SJ som är inkompetenta för att de inte kan köpa mobiltelefoner med vettig batteritid, för att de inte ser hela bilden, för att de är lika korrumperade som alla andra, för att de låter försäljare slå dunster i ögonen på dem och så vidare. Kvinnan och männen är klädda i uniform, SJ:s uniform.

Lördag eftermiddag, Nässjö central. x2000 mot Stockholm är tio minuter försenat och på informationsteven står det "loktåg". När tåget kommer in på perrongen visar det sig mycket riktigt vara ett icke-x2000; det blev utbytt och ersatt med ett loktåg. I enda förstaklassvagnen är dörren mellan kupén och ingången trasig. Går att öppna men stänger sig inte automatiskt. Samma problem har dörren till gången mellan vagnarna. Så fort någon kommer in i vagnen får dånet utifrån fritt inträde. Jag tillbringar resan liggande i gränslandet mellan sömn och plågsam vakenhet under en parkas. I Stockholm är tåget 40 minuter sent. 20 minuter för lite för att SJ ska erbjuda kompensation.

På väg hem genom Sverige

Efter tre dagar på Borgeby Fältdagar är jag på väg hem med SJ. 11 300 bönder på ett fält under två dagar är tillräckligt för att man ska bli en aning trött. Kan konstatera att mitt lånade mobila modem är avsevärt bättre än SJ:s tjänst. Mig veterligen har de inte sagt att deras internet ska vara snabbast heller. Tåger tuffar vidare.