75 hål i väggen

Vattenfall körde en kampanj om två hål i väggen för ett tag sedan, som att vi inte fattade vad de levererade, det var innan de upptäckte att de hade en enorm kassakista som inte skulle användas till någonting för en hållbar framtid.

Två hål i väggen. Visst låter det futtigt? I vardagsrummet finns det numera 75 pluggade borrhål. Nu ska bara väggen målas innan konsoler skruvas upp, ekskivor läggs på plats och lägenheten begåvas med 18 nya bokhyllmeter. Det gör ungefär 900 böcker, beräknat på en snittjocklek om två centimeter. Okej, vi säger väl 600 böcker då. Det ska bli spännande att se om bokhyllan fylls. 30 bananlådor väntar på att tömmas. Det kräver 20 böcker per låda. Inte alls omöjligt. Nu ser jag så mycket fram emot färdiga bokhyllor att jag helt glömmer att jag lyckades borra rätt in i en elledning härom dagen.

För övrigt har jag dragit loss en list från väggen, en till liten sak som säljarna inte fixade.

ännu mer gnäll på SJ

SJ nya, sjukare & dummare, biljettsystem bygger på att man får ett grundpris till vilket det läggs fler och fler summor så att man till sist sitter där med svarte petter på hand. Vill du sitta någonstans? Jaha, det blir dyrare. Vill du kunna avboka eller boka om? Jaha det blir dyrare. Och så vidare. Dessutom är bokningssystemet uppbyggt som en återvändsgränd. Blir det fel någonstans är det bara att börja om från början. Gång på gång på gång. Till sist hade jag i alla fall fått ihop en resa till Östersund: nattåg upp och dagtåg ned. Oskäligt dyrt såklart men hanterbart. Då kommer kamelryggsknäckarstrået, jag måste välja om nattresan ska gå i herrkupé eller damkupé. Alternativet blandad finns inte. Helt ok om jag tänkt resa ensam eller i manligt sällskap. Det har jag inte. Resan fortsätter att vara obokad.

Mer gnäll på SJ

Jag vill resa till Östersund men vill inte flyga eller åka buss. Hyrbil verkar inte så skoj, det alternativ som återstår är tåget. Tåget betyder SJ, de har monopol på sträckan. SJ har ett sjukt prissystem. SJ har en användarovänlig bokningsfunktion på sin webbplats och telefonbokning känns tidskrävande och är antagligen avgiftsbelagt. Jag vill resa till Östersund. Fan tror att det blir av.

Listan blir långsamt längre

• Lapp med "Ingen reklam tack" sitter vid brevlådan, samma typsnitt som på Hammarbys spelartröjor (DIN Engschrift). På brevlådan är dock bara I:et versalt.
  

Tranbärs- och vodkasorbet: matblogg special

200 g socker + 2 dl vatten i varm kastrull blir sockerlag.

Sockerlagen + 1 dugligt hårt vispad äggvita + 1 paket koncentrerad tranbärsdryck i glassmaskin blir sorbet.

6 cl vodka ned i sorbeten gör den till kall spritsaft som inte vill bli sorbet igen.

Inse problemet och häll över sörjan i en bunke som får stå i frysen. Det fina är att den aldrig blir ishård. Det negativa är att det tar mycket längre tid än du tänkt dig. Vill du ha sorbeten snabbt får du minska på spriten. Gott det med.

Små och stora förbättringar i lägenheten hittills

• Hatthyllan är uppsatt
• Toaletten spolar som den ska
• Två fronter i köket, som satt löst, sitter fast
• Tvättfatet i badrummet har fått en propp
• Säkringen som säljarna lämnat tjuvkopplad med ett gem är bytt
• En persiennsnurrpinne i köket har fått ett väggfäste, vilket saknades
• Huvudet på blyertssiluetteckningen av en naken havande kvinna i arbetsrummet är bortsuddat, snart ska det suddas mer
• Elen till taklampan i vardagsrummet - som var felkopplad (dolt fel enligt expertisen) ska fungera bara vi byter dimmer (tack R:s pappa)
• 40 tomma banankartonger tömda och slängda
• Det finns fungerande mobilt bredband i väntan på det riktiga (tack O)
• Köksbordet har behandlats med polish i väntan på nyår
• Trasig persiennsnurrpinne i arbetsrummet är bytt
  

Returcykel

Den 6 april var min Ridax borta från östra Söder. Nu för några veckor sedan flyttade jag till Reimersholme och vad stod och väntade om inte min fina gröna med ett töntigt litet kodlås. Några få dagar hos polisen senare var cykeln officiellt min igen. Hurra!

DN låter sig inte köpas

På DN har man integriteten i behåll:

Vattenfall, hyckleri & omdöme

Vattenfall


hyckleri

omdöme

Vägverket vs. Milgram

Det värsta är att så många tror på auktoriteter.

SJ:s kommande biljettsystem - samma pris, sämre produkt

SJ tänker ta bort möjligheten för privatpersoner att sälja vidare tågbiljetter. Det innebär att kundens risk - och kostnad - ökar medan SJ kan öka sina inkomster.

När du köper en tågbiljett finns alltid en risk för att du inte kommer att kunna använda den. Du kanske blir sjuk, någon annan blir sjuk, sommarstugan du hyrt brinner ned, någonting vad som helst dyker upp som gör att biljetten inte används. Hittills har du kunnat sälja din biljett vidare till någon annan, något som förenklats av Tradera och Blocket med liknande tjänster. Andrahandsköparen får en billigare biljett än vad hon skulle få direkt från SJ och du får tillbaka en del av vad du har betalat. Vidareförsäljningsmöjligheten gör dessutom att platserna i tåget utnyttjas bättre och den faktiska kapaciteten blir större. Inte helt oviktigt med tanke på hur fulla en del av de svenska spåren är.

När SJ tar bort vidareförsäljningsmöjligheten ökar din risk. Köper du en biljett lång tid i förväg är det osäkert om du kommer att kunna använda den. Väntar du med att köpa biljetten minskar osäkerheten men priset blir högre. I bägge fallen är svarte Petter din.

Alternativet är att betala SJ för privilegiet att kunna sälja biljetten till en exklusiv köpare: SJ. Du minskar din risk ordentligt, till ett högt pris, medan SJ:s risk ökar marginellt samtidigt som deras intäkter ökar ordentligt.

Mitt förslag är att SJ, om de vill visa rättrådighet (världen behöver mer rättrådighet) och omtanke om sina kunder kombinerar personliga biljetter med en ovillkorad rätt att kostnadsfritt boka om och sälja tillbaka biljetterna utan att för den skull höja biljettpriserna. Det kan vara bra att ha glada kunder med sig i striden om monopolet också.

Detta om ekonomin, vad säger juridiken? Får jag förbjuda dig att sälja vidare äpplet du just köpt av mig? Är det skillnad på äpplen och tågbiljetter?

Konsums tropiska räkor

Konsum säljer ekologiska tropiska räkor, tycker de själva. Andra håller inte med om det ekologiska. Konsum säljer också färdig sushi från Mo Catering, företaget som under en period i våras inte fick sälja någonting till just Konsum på grund av påstådda vidriga arbetsförhållanden. I den färdiga sushin ingår tropiska räkor. Jag är beredd att sätta mer pengar på att det inte är "ekologiska" räkor än jag är beredd att sätta på en Obamaseger inatt. Jag har ställt frågan till Konsum. Antagligen gör de som vanligt och låter bli att svara på obekväma frågor eller så får jag ett standardiserat svar om att Konsums tropiska räkor är ekologiska. Jag har bemödat mig om att skriva enkelt. Väntar med spänning på svar.

Uppdatering: Coop hävdar att även deras underleverantörsräkor är certifierat mycket bättre än de genomusla tropiska räkor vi möter på andra ställen. Bra där i det dåliga.

Fred Butler och byxan

Fred Butler heter ett företag som kemtvättar kläder. De erbjuder även reparationer. Dessutom är de svanmärkta. Fiiiint.

Synd bara att de klantar till det. De levererar inte på utfäst tid. De använder undermåliga reservdelar, läs blixtlås. De lyckas uppenbarligen så dåligt att personalen i matbutiken de arbetar med gärna berättar för kunderna att Fred Butler är usla på att leverera i tid. Och det bekräftar bara min mycket begränsade erfarenhet.

Sällan har uttrycket synd på så rara ärtor kommit så väl till pass.

Om presidentvalet i USA

Jag har ingenting att tillägga.

Esterhazykoden

I min bricklunchrestaurang står fläskhare Esterhazy på morgondagens meny. En kollega som just gått på tjänstledighet har bott i Saskatchewan i Canada. Det finns en ort i Saskatchewan som heter Esterhazy. Genom Esterhazy går huvudleden Stockholm. Jag tycker att det är störande. Det och att min kollega gått och pratat om vilken konstig sak fläskhare verkar vara (hare svept i bacon?) utan att ta reda på vad det är.

Bröd på hampa

Från Jönköping fick jag med mig hampamjöl och hampfröolja. Nu gräddas brödet i ugnen och jag är lite orolig för att det ska bli alltför kompakt. Det doftar som nässlor eller hö. I gryningen får jag se hur det smakar. Bilderna är tagna med telefonen i förra inlägget.

Nokia 3120 Classic

I söndags förband jag mig att vara Telenorkund fram till januari 2009. I gengäld fick jag en telefon, en Nokia 3120 Classic. I Råd & Rön får den betyget 66 av 100. Sämst är den på hållbarhet, riktigt bra på hanterbarhet och sms. Visserligen en smutt lur men det är inte likt mig att vilja gynna marknadsdominanten. Men det är klart: sköter man sig ska man belönas. Nokia ligger klart bäst till i Greenpeaces ambitiösa miljörangordning. Själv imponerades jag av förpackningen som inte var större än den behövde vara och bestod av kartong samt små mängder mjukplast. Vid det här laget är den antagligen redan långt inne i returkedjan.

Resan mot ett bättre SJ kommer snart att lämna perrongen

Lördag morgon, hotell Scandic Portalen i Jönköping, frukostserveringen. Vid ett bord sitter en kvinna och två män. Kvinnan, som får med sig männen på sina åsikter, är högljutt irriterad på SJ som är inkompetenta för att de inte kan köpa mobiltelefoner med vettig batteritid, för att de inte ser hela bilden, för att de är lika korrumperade som alla andra, för att de låter försäljare slå dunster i ögonen på dem och så vidare. Kvinnan och männen är klädda i uniform, SJ:s uniform.

Lördag eftermiddag, Nässjö central. x2000 mot Stockholm är tio minuter försenat och på informationsteven står det "loktåg". När tåget kommer in på perrongen visar det sig mycket riktigt vara ett icke-x2000; det blev utbytt och ersatt med ett loktåg. I enda förstaklassvagnen är dörren mellan kupén och ingången trasig. Går att öppna men stänger sig inte automatiskt. Samma problem har dörren till gången mellan vagnarna. Så fort någon kommer in i vagnen får dånet utifrån fritt inträde. Jag tillbringar resan liggande i gränslandet mellan sömn och plågsam vakenhet under en parkas. I Stockholm är tåget 40 minuter sent. 20 minuter för lite för att SJ ska erbjuda kompensation.

Nessle förtjänar en såld tidning

Så här underhållande och klarsynt skriver David Nessel om författarknep. Som belöning ska jag köpa senaste numret av Kapten Stofil så snart jag får en möjlighet.

Boxningsklubb i Hornstull?

Snart går flytten till Reimersholme. En bra sak är att jag kan fylla mitt liv med kajak, Reimersholmes svar på Kristianiacykeln. En dålig sak är att det blir väl långt till Örnens boxningsklubb. Så nu undrar jag om det finns någon bra klubb för motionsslagsmål i Reimersholme/Hornstull. Tips emottages tacksamt.