Dagens bloggtips: Maskotbloggen

Väldigt roligt, relevant och med underhållande kommentarer. Sweet. Dessutom har den fått alldeles för lite uppmärksamhet. Vilket visas av att jag inte kände till den förrän jag letade efter en bild på Vigri.

Skrytbyggen i svarta och vita katters land

Kineserna vill också visa sin makt. Efter att Deng Xiaoping deklarerat att ändamålet helgar medlen blev Shanghai ett skyltfönster för regimen och det moderna Kina. Här skulle byggas och öster om floden började skyskraporna växa upp. 1996 kom tv-tornet - Oriental Pearl Tower - på plats. Inte helt olikt en rymdraket i Tintin. En betydligt snyggare byggnad är Jin Mao Tower. Det bygger helt på talmystik och det lyckobringande talet åtta. 88 våningar, 16 (8+8) segment, gatunummer 88, invigt 28/8-98 och minst åtta konstruktionstekniska egenheter baserade på talet åtta (2008 trappsteg). JMT var den högsta byggnaden i folkrepubliken fram till förra året när Shanghai World Financial Center växte förbi. Nya grabben i kvarteret, eller snarare nya kvarteret, ser mest ut som en kapsylöppnare efter att konstruktörerna fått ge upp idén med ett runt hål längst upp. Likheten med ärkefienden Japans flagga fick kineserna att gå i taket.

För övrigt är det intressant att konstatera att OS i norra huvudstaden invigs den 8/8-08 i rÅTTAns år. Undrar om de tänkte på det kineserna.

Shanghai har också en byggnad som liknar en hornprydd demon och en annan som, bäva månde ni fothåriga dubbelfrukostmumsare, är Orthanc. Läskigt.

Just det, en sak till, för att riktigt driva hem poängen att andra städer, som till exempel Stockholm, ska hålla sig på mattan passar man på att driva med Hötorgshusen lite överallt. Rätt fyndigt om du frågar mig.

I skuggan av björnen

Vigri kan inte ha haft det lätt. Året var 1980 och medan större delen av sommarspelen pågick i Moskva hölls segeltävlingarna i Tallinn. Sälen Vigri fick jobbet som maskot. Hur det gick minns vi inte riktigt. Stackaren hamnade helt i skuggan av Misha. Naturligtvis.

Inför den stora händelsen konstruerades ett antal anläggningar. Bland andra V.I. Lenins kultur- och sportpalats. Nio år innan multiarenan Globens invigning kunde Tallinn ståta med en kombinerad ishall och åskådarläktare. Så här såg den ut när jag var där.










Idag heter arenan Linnahall och den används fortfarande. Precis som esterna använder de andra byggnader som tyskar, danskar, ryssar och svenskar lämnat bakom sig. Linnahall skulle lätt ha platsat i någon av filmerna i stjärnornas krig-serien och i sin monumentala betongtotalitära uppenbarelse äger den en märklig skönhet. Som många andra skapelser av omnipotentater verkar den vara byggd, på det sätt den är byggd, för att den kunde byggas. En uppvisning i makt.

Mishas avskedssång

1980 hölls de olympiska sommarspelen i Moskva. Eftersom jag var sex år minns jag ingenting av de sportsliga resultaten. Däremot minns jag Misha, spelens maskot. Misha var perfekt - han gav den ryska björnen det mest sympatiska av ansikten, han hade ett fantastiskt snyggt bälte och han grät under avslutningsceremonin. Sexåringen inom mig kommer alltid att vara oskuldsfullt förlorad till denna finaste av Sovjetdiktaturens talesfigurer. Idag lärde jag mig att den rara björnen hade en egen avskedssång. Den kan du lyssna till här.

När du lyssnat på visan, kanske gråtit en skvätt över hur bra den är, och förundrats över ryssarnas osvikliga förmåga att skriva känslosam musik frågar du dig kanske hur texten lyder. Då kan du vända dig till den kinesiska OS-regimens engelskspråkiga husorgan och läsa på.

Snöpt

Min mobil blev överkörd av en traktor i Borgeby. Kvar i apparaten blev några hundra telefonnummer. Har du anledning att tro att du fanns i min mobil och vill bli uppringd i framtiden gör du rätt i att höra av dig. Hurra så glad jag skulle bli.