24 november 2008

DN låter sig inte köpas

På DN har man integriteten i behåll:


08 november 2008

SJ:s kommande biljettsystem - samma pris, sämre produkt

SJ tänker ta bort möjligheten för privatpersoner att sälja vidare tågbiljetter. Det innebär att kundens risk - och kostnad - ökar medan SJ kan öka sina inkomster.

När du köper en tågbiljett finns alltid en risk för att du inte kommer att kunna använda den. Du kanske blir sjuk, någon annan blir sjuk, sommarstugan du hyrt brinner ned, någonting vad som helst dyker upp som gör att biljetten inte används. Hittills har du kunnat sälja din biljett vidare till någon annan, något som förenklats av Tradera och Blocket med liknande tjänster. Andrahandsköparen får en billigare biljett än vad hon skulle få direkt från SJ och du får tillbaka en del av vad du har betalat. Vidareförsäljningsmöjligheten gör dessutom att platserna i tåget utnyttjas bättre och den faktiska kapaciteten blir större. Inte helt oviktigt med tanke på hur fulla en del av de svenska spåren är.

När SJ tar bort vidareförsäljningsmöjligheten ökar din risk. Köper du en biljett lång tid i förväg är det osäkert om du kommer att kunna använda den. Väntar du med att köpa biljetten minskar osäkerheten men priset blir högre. I bägge fallen är svarte Petter din.

Alternativet är att betala SJ för privilegiet att kunna sälja biljetten till en exklusiv köpare: SJ. Du minskar din risk ordentligt, till ett högt pris, medan SJ:s risk ökar marginellt samtidigt som deras intäkter ökar ordentligt.

Mitt förslag är att SJ, om de vill visa rättrådighet (världen behöver mer rättrådighet) och omtanke om sina kunder kombinerar personliga biljetter med en ovillkorad rätt att kostnadsfritt boka om och sälja tillbaka biljetterna utan att för den skull höja biljettpriserna. Det kan vara bra att ha glada kunder med sig i striden om monopolet också.

Detta om ekonomin, vad säger juridiken? Får jag förbjuda dig att sälja vidare äpplet du just köpt av mig? Är det skillnad på äpplen och tågbiljetter?

04 november 2008

Konsums tropiska räkor

Konsum säljer ekologiska tropiska räkor, tycker de själva. Andra håller inte med om det ekologiska. Konsum säljer också färdig sushi från Mo Catering, företaget som under en period i våras inte fick sälja någonting till just Konsum på grund av påstådda vidriga arbetsförhållanden. I den färdiga sushin ingår tropiska räkor. Jag är beredd att sätta mer pengar på att det inte är "ekologiska" räkor än jag är beredd att sätta på en Obamaseger inatt. Jag har ställt frågan till Konsum. Antagligen gör de som vanligt och låter bli att svara på obekväma frågor eller så får jag ett standardiserat svar om att Konsums tropiska räkor är ekologiska. Jag har bemödat mig om att skriva enkelt. Väntar med spänning på svar.

Uppdatering: Coop hävdar att även deras underleverantörsräkor är certifierat mycket bättre än de genomusla tropiska räkor vi möter på andra ställen. Bra där i det dåliga.

Fred Butler och byxan

Fred Butler heter ett företag som kemtvättar kläder. De erbjuder även reparationer. Dessutom är de svanmärkta. Fiiiint.

Synd bara att de klantar till det. De levererar inte på utfäst tid. De använder undermåliga reservdelar, läs blixtlås. De lyckas uppenbarligen så dåligt att personalen i matbutiken de arbetar med gärna berättar för kunderna att Fred Butler är usla på att leverera i tid. Och det bekräftar bara min mycket begränsade erfarenhet.

Sällan har uttrycket synd på så rara ärtor kommit så väl till pass.

Om presidentvalet i USA

Jag har ingenting att tillägga.

03 november 2008

Esterhazykoden

I min bricklunchrestaurang står fläskhare Esterhazy på morgondagens meny. En kollega som just gått på tjänstledighet har bott i Saskatchewan i Canada. Det finns en ort i Saskatchewan som heter Esterhazy. Genom Esterhazy går huvudleden Stockholm. Jag tycker att det är störande. Det och att min kollega gått och pratat om vilken konstig sak fläskhare verkar vara (hare svept i bacon?) utan att ta reda på vad det är.