För några timmar sedan trodde jag att Sverige skulle möta Söderirland, på Råsunda, i en vänskapsmatch. Nu har jag ännu en gång fått bekräftat att landslagsfotboll är en underlägsen sport. Förutom några guldstänk då och då. Sist var det väl due-due. Poesi. Eller nåt.
Spam-Roffe fortsätter att smutsa ned min hall med sina reklamblad. Just vad jag inte vill ha, vilket framgår att skylten på min dörr, av att jag ringt Mäklar Centrum, av att jag mailat dem.
Men Spam-Roffe och hans gäng har fortfarande inte lärt sig att stava till vare sig respekt, hyfs, anständighet... De är jävligt kackiga på formgivning också.
Nu hoppas jag att det kommer en hel flock av webbspindlar och hämtar Spam-Roffes kollega Spam-Mathias e-postadress så att hans inbox fylls med hans egna medikamenter. Skit ska skit ha.
Jag har även passat på att fråga Bjurfors, Notar, Svensk Fastighetsförmedling och Mäklarsamfundet om Mäklar Centrum. Ser fram emot svaren.
mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se, mathias.sandberg@maklar-centrum.se,
Nej, vi vann inte. Det gjorde inte uppdragsgivaren heller. Fair Play ville få många besök till sin webbplats. Varken vinnarens eller tvåans textbaserade lösningar kommer att fungera. Men de förmedlade uppenbarligen något som, den enligt uppgift copytunga, juryn gick igång på. Ryktet gör gällande att Fair Play inte delar juryns uppfattning. Kudos till dem i så fall.
Festen bjöd i alla fall på ett skamlöst internt lovebombande i gruppen, gratis vin, nanomat och ett gäng minnesvärda citat [varav bara ett kommer från mig]:
Efter att bidragen visats: "Hälften av lösningarna är sådana som jag förkastade första halvtimman för att de var så dåliga, kom de inte längre än så?"
Som svar på konstaterandet att flera bidrag var snudd på identiska och därför borde kunna räknas bort: "Något av dem kommer att vinna, så var det förra året." [jepp, det visade sig stämma, ett av dem vann, ett annat kom tvåa.]
Apropå ingenting: "Nu lägger jag ned det här, skaffar E-kupa och blir porrskådis."
Kommentar till att uppdragsgivaren var en organisation som propagerar för måttlighet i tv-spelande: "Jag tycker inte om att arbeta för fienden."
Efter att segraren presenterats: "Det är så dåligt, dåligt, dåligt."
Kort därefter: "Jag blir upprörd som mamma."
Tredjepristagarnas bidrag var förresten rätt bra. Jag kan köpa att de slog oss.
Om GB och deras nya glass Girlie finns det såklart massor att säga. Det mesta har redan blivit sagt. Jag kan lägga till att GB kommer att få sälja ett begränsat antal glassar till mig i år.
Desto mer finns att säga om Anders Ericson från SverigesAnnonsörer [jo, de heter så, åtminstone i sin logotyp]. Hans grundsyn var: "allt som får tillverkas och säljas måste man få göra reklam för". Han anklagade oss för tjänstefel för att vi inte ville ha reklam i brevlådan - samtidigt som han berättade att han är med i Nixregistret. Hans propagandatal fortsatte i självmotsägningarnas och orimligheternas tecken. Det han lyckades med var att provocera, åtminstone mig. Jag tror att det var ett självändamål. Provokation som självändamål är en underlig hobby. Jag förstår att men jag förstår verkligen inte varför.
Kontrasten blev enorm efter att Anna Serner, tidigare vd för Reklamförbundet, föreläst på förmiddagen. Anna lyssnade, argumenterade ärligt och var genomtänkt. Hon lyckades också provocera, för att få oss att ta tänka. Och bra var hon, riktigt bra.
Östtyskland var, precis som Sovjet bra på svulstiga manifestationer och övertydlig symbolik. Visst, ibland är en interkontinental missil bara en cigarr men inte alltid. Här finns nationalsången.
Jag är med i tävlingen 48h. En studenttävling i reklam. Vad det lider kommer ni förhoppningsvis att få se vårt bidrag på sidan tre i DN, GP och Sydsvenskan. Och jag blir 5 000 kr mindre fattig. Om vi mot förmodan inte vinner blir jag nog tvungen att publicera vår lösning här. Den är mäktig. Heja mina lagkamrater E, T och Å!
Kvartersbion i Hornstull. Där ska ni se De andras liv. För har ni bara tänkt se ett dussin filmer i år så kan ni med gott samvete inkludera den här. Så bra gjord att jag började identifiera mig med de dumma. Så kan det gå.
Fredag för en vecka sedan var jag på disputationsfest i Uppsala. Såklart väldigt trevligt. På lördagen och söndagen var jag i London med anledning av barndop. Såklart väldigt trevligt. Tack R, M, A, M, K, J, V och alla andra som gjorde min helg minnesvärd.Om hemtentan som jag var klar med 03:34 på måndag morgon tiger jag.Bonus i London: Fyllde på förrådet av rakdon. Nu har jag raksaker för resten av året åtminstone.
För två veckor sedan hade jag ett konstigt märke på låret. Som blåmärket efter en hård tennisboll. Dagen efter var det en ring. Medicinmännen tyckte att det var lite väl likt borrelia för att ta risker. Igår avslutade jag en tioveckors penicillinkur. Och ja, varför ligger inte fästingarna och sover så här års? Jag undrar också.
Sveriges största annonsör ICA spenderade 77 201 000 000 kronor på reklam under januari månad. Drygt 8 500 kr per svensk. Detta enligt Dagens Media (Nr 5 2007 s. 7). ICA som Ebberöds bank eller dyskalkyli på redaktionen? Jag är beredd att sätta en 8 500 kr på det senare.
Svenska kyrkan i Högalid hade en banderoll på Zinken. Den var vänd upp och ned. Det innebär såklart att korset i Svenska kyrkans logga var vänt åt fel håll. Väldigt fel håll. Skulle tro att den informationsansvarige där inte är helt nöjd. Men det borde hon vara. Jag kommer ihåg två varumärken från tisdagens match: Svenska kyrkan i Högalid och Löfbergs lila. Löfbergs lila hade den största banderollen och fler därtill samt ambulerande kaffegossar. Svenska kyrkan hade en enda, i modest format, vänd upp och ned. Så om hon tror på att reklam ska vara minnesvärd borde hon klappa händerna och ropa halleluja.
I skolan har vi lärt oss att radioreklam kan vara ett prisvärt sätt att förlänga en reklamkampanj i tv. Detta om man lyckats plantera ett ljud, ett ord eller en mening i tv som går att repetera i det billigare radiomediet. Med tanke på att jag bara ser på tv hos andra och aldrig lyssnar på kommersiell radio var jag tvungen att fråga om kommersiell radio: "är det fortfarande bara musik?" [i stort sett, förutom morgonprogrammen tydligen. Och nu för tiden finns det två kommersiella nationella radionätverk. Man behöver alltså inte ha kontakt med 100 lokalkanaler]. En kunskapslucka som jag trivs med men som kändes påfrestande highbrow där och då.Jepp, jag är stadigt fast i P1-träsket. P3 säger mig inget om mitt liv. Men även P1 förändras. Dels har gamla program som Vår grundade mening gjorts om men framför allt har tre nya kommit till. Stil med Susanne Ljung gillar jag. Visserligen är jag en resurssparare med ebb i kassan som sällan köper nytt, och de vänder sig i princip bara till kvinnor, men kläder som uttrycksform roar mig. Jag har sett Match Point och Djävulen bär Prada med behållning. Jag har Snyggt - En stilguide för män och Modekompassen för män i bokhyllan (bägge av Per Nilsson). Jag har läst De långas sammansvärjning (Susanne Pagold) och gått på, en rätt dåligt förberedd och intetsägande, föreläsning med Marina Kereklidou som skulle handla om hur man kan använda skor i styling. Så Stil har en plats i mitt liv.Värre är det med Jonas val [Jon 2:1?] och Lantz i P1. De har samma effekt på mig som söndagens gudstjänst. Jag byter till P2. Det räcker med några ögonblicks lyssnande för att jag ska klicka på P2-länken. Så nu kommer jag att få höra mer än Klingan i P2. Ser fram emot det. För en halvtimma sedan klickade jag tillbaka till P1 när jag trodde att Jonas val var slut och lyssnade på nyheterna. Så började programmet och i spelaren stod det Jonas val fortsättning. Och det var bra. Inte alls flamsigt och flåsigt och jag började känna mig aningen fördomsfull och dömande på förhand. Tills inledningen avslutade med deklarationen att jag lyssnade på Konflikt med Saam Kapadia. Heja! Än finns det hopp.
Ett eftertankens tillägg: Även På minuten får mig att byta kanal.
De grönvita lagen bjöd på en match med två ansikten. Första halvleken hade VSK allt spel och ledde med 2-0 i halvtid. I andra halvleken tappade VSK sitt spel fullständigt och Bajen kunde till slut vinna med 4-3.Hela 12 utvisningar blev det. I puckey åker man ut för tripping (komage?) och slashing (homoerotisk fan fiction?). Men inte i bandy. Här pekar domaren med hela handen och en spelare får skrinna till skämsbänken för "slag på skridsko" eller helt enkelt "våldsamt slag". Vackra namn på fula beteenden.
tror jag att den kallas. Bandybollen som jag aldrig hinner se. Det är bara att (bandy-)klappa när det grönvita hemmalaget gör mål och hänga med läppen när det grönvita bortalaget kvitterar. Snart blir det underställ, tjockaste tröjan och en termos med choklad. Hoppas bara att Bajen inte lägger sig för att säkra en andra hemmamatch. Visserligen är ekonomin under isen (häpp) men så får de inte göra. Zinken klockan 19.
Fem dagar, tre friskussporter: Långfärdsskridskor, längdskidor och spark. Mäktigt!
