1980 hölls de olympiska sommarspelen i Moskva. Eftersom jag var sex år minns jag ingenting av de sportsliga resultaten. Däremot minns jag Misha, spelens maskot. Misha var perfekt - han gav den ryska björnen det mest sympatiska av ansikten, han hade ett fantastiskt snyggt bälte och han grät under avslutningsceremonin. Sexåringen inom mig kommer alltid att vara oskuldsfullt förlorad till denna finaste av Sovjetdiktaturens talesfigurer. Idag lärde jag mig att den rara björnen hade en egen avskedssång. Den kan du lyssna till här.
När du lyssnat på visan, kanske gråtit en skvätt över hur bra den är, och förundrats över ryssarnas osvikliga förmåga att skriva känslosam musik frågar du dig kanske hur texten lyder. Då kan du vända dig till den kinesiska OS-regimens engelskspråkiga husorgan och läsa på.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar